Ni kanske är bekanta med P3 Historia, (fd helgen i) P3 med, barnmorgon i P4 eller Spotifys nya megasatsning, De fria? Ja, det är några av alla program som produceras av Munck Studios – produktionsbolaget där jag gör min praktik!

Mitt namn är Petra Cavini och går sista terminen Media Content på Kaggeholm.

För två år sedan då jag började min utbildning var jag fullkomligt övertygad om vad målet var. Jag hade börjat bli riktigt less på mitt arbete som frilansande copywriter och kände att det helt enkelt fick bli dags för en studiepaus. Bara under de ringa år som jag före dess arbetat hade dessutom mediabranschen utvecklats i en rasande fart. Från att det räckte med att skriva en fet text förväntades du plötsligt vara lika flink på att skriva som att fota, filma, redigera, animera och mycket mer därtill. Som man brukar säga, Fake it till you make it – och många gånger lärde jag mig (otåligt) parallellt med att jag producerade med kniven mot strupen inför en deadline till betalande kund. Absolut ett fruktansvärt effektivt sätt att lära sig på, men oerhört dränerande.

Det var ögonblicken då jag fann mig själv liggandes i en dyblöt ängssluttning, dränkt i lervatten och tårar. Ovanpå min impulsköpta gimbal roterade kameran hysteriskt. Runt, runt och runt. Dessutom alldeles ensam (åh så ensam) ute hos en kund i ett annat land. Där och då förstod jag att situationen var ohållbar.

Den omedelbara lösningen var att anlita någon för det tekniska/grafisk, vilket givetvis visade sig vara jättedyrt för en liten verksamhet som min. Så trött och okunnig, varför inte pausa för studier och kompetensutveckla? Jag började googla runt, och för varje googling landade jag i samma slutsats – jag borde söka till Kagge.

Allt föll på plats

…Så jag började på Kagge men ju längre in i utbildningen jag kom, desto större växte sig världen av möjligheter. Plötsligt fanns vägval jag dessförinnan aldrig ens reflekterat över fanns. Ni vet… “för roliga jobb” & fanns bara “på låtsas”. Jag som före Kagge ändå had it going skulle plötsligt bli reporter, sen animatör… eller varför inte journalist på en tidningsredaktion? Osv osv. Nästan omtumlad av alla möjligheter blev det typ kontraproduktivt. Tänk om jag inte kan bestämma mig?… Tills radiokursen då allt föll på plats. Jag ska arbeta med ljud!

Efter ambitiöst, på snudden patetiskt och milt sagt olidligt praktikplatssökande senare fick jag den magiska möjligheten att vara på Munck Studios. Ett ljust och öppet markplanskontor med stora fönster ut mot Ringvägen. I ett stort hål i golvet finns en spiraltrappa som leder en ner till det underjordiska källarplanet där the magic happens.

I studion inför min första speakerinsats på P4, Stora Händelser.

Sen jag kom hit har jag lärt mig och fått testa på så mycket, högt och lågt!

Det har varit allt ifrån grundläggande genomgångar i interna system/program, arbetsstruktur (utan dess like, MVH slarvig & imponerad), studioteknik samt etik & riktlinjer alla i produktioner för SR förväntas ta hänsyn till – till att beställa illar (ljud) via SR medieportal, hämta musik från SRs grammofonarkivet, musikrapportering (rapportera musik som används i program för att artister & låtskrivare ska få stimpengar), transkribering, att det finns speciella programvaror för manustext och hur man kodar och utformar manustext och så, så jättemycket mer! Dock har allt sånt här varit det som jag fått lära mig parallellt med att jag arbetat hands on i olika skojiga projekt.

Stora händelser i P4

Det jag inledde praktiken med var att arbeta med ett P4-program som heter Stora Händelser. Formatet påminner om P3 dokumentär men är komprimerat till tio minuter och riktar sig mot en yngre målgrupp.

I arbetet ingick det att göra research, skriva utkast till manus, hitta ljudillar relevanta till manus och ändra efter feedbackvändor. Väl dags att spela in fick jag möjlighet att speaka två avsnitt som jag sen fick redigera. I irl finns något så kallad “musikläggare” vilket jag före min tid på Munck inte hade någon aning om. Därför gick redigeringen mest ut på att grovklippa, placera allt ljud där det ska ligga och göra noteringar i programmet vad och när en viss ljudeffekt bör tillsättas. Något som ljudläggaren sen tar vid och gör, för att sen “sy ihop” programmet.

För att verkligen lära mig det nya programmet tog jag mig friheten att skapa två extra spår där jag fick möjlighet att ljudsätta, KUL nog användes detta sen. Mindre kul var att mitt datorbatteri havererade och jag satt i ett laggande program med en procent koniskt på datorn. Löste sig!
PS! Det här var sk*tkul!!!

Barnmorgon i P4

Måndag till torsdag sänds varje vecka Barnmorgon i P4 ut i hela landet klockan tio i sju, vilket jag fick vara med och göra. Galet morgonpigg som jag är var det verkligen my time to shine. Ca 06.20 var vi på plats i studion för att ringa och väcka barnen som ska delta. Förutom att få lära sig studion i praktiken var det magiskt mysigt att vara med bland annat när vi tillsammans med barnbarn i samtalet ringer och överraskar mor- och farföräldrar med en “måndagskram”. Sen är det sååå häftigt att se samspelet mellan Farzan (programledare) och Clara (producent), hur de kommunicerar över glaset och förstår varandra genom kroppsspråk och blickar.

Arbetet som följde var givetvis att klippa programmen och skriva nya manus inför nästkommande vecka. Här fick jag frihet och förtroende att arbeta väldigt självständigt samtidigt med bra coachning av Clara.

Live I P3

Varje helg sänder också P3 sina program här i Muncks studios. Eftersom att sändningen är live är tempot högt så man är mest som en fluga på väggen/trevligt sällskap. Hittills har jag deltagit på två fredagssändningar och en lördagssändning, där lördagen bjöd på fler tillfällen att ställa frågor och förstå hur man rattar studion.

Planen framåt är att jag ska delta lite mer på eget initiativ då mycket där är learning by doing och för det krävs det helt enkelt att jag nöter tillfällen då jag är med.

Dokumentär nästa

Det är verkligen så mycket att jag på riktigt har svårt att dra mig till minnes allt som jag får göra! Annat är jag osäker på om jag bör dela med mig (eftersom att mycket av det som produceras ännu inte släppts), men summan av kardemumman har jag det väldigt, väldigt bra. Många gånger utbrister jag på impuls “tänk att ni jobbar med det här?!”, vilket säger en del. Jag får det bästa av live till förproduktion, public service men också kommersiella produktioner, vilket ger en flera perspektiv av branschen.

Jag får se och delta i arbetet med när nya program ska tas fram, en praktisk inblick i arbetet bakom en pitch, till research inför inspelning, hands on i studion eller strosandes mellan stadens alla arkivarier, klippa, följa och delta i feedback-arbetet, hela vägen fram till leverans. Dessutom kommer jag ROCKA TP efter den här praktiken då jag får ta mig an så många och nya, smala ämnen mina tankar till vardags aldrig skulle snubbla över.

För praktiktiden som följer är nästa utmaning att få vara med och arbeta på en dokumentär för public service. Sen (peppar, peppar) är det tänkt att jag ska få utveckla färdigt min egen, men det är bara något jag vågar hoppas på ska ske eftersom det kommer krävas resurser för coachning. Har jag lärt mig något om branschen är det att den är lika förutsägbar som framtiden. Summan av kardemumman är det samtiden som styr allt – hur mycket eller lite tid det finns över till annat, men det är ju också det som gör den så levande och så j*kla häftig att få vara en del av.