Fredag 23 maj. Min allra sista dag på Människor och tro. Ett samhällsprogram värt att lyssna på. Vad blir konsekvenserna av saker och ting som sker?

Stod nere i F30-studion idag och läste in påor som det kallas. Vagt i preiferin hördes när någon knappade in koden men jag var så inne i projektet. Och plötsligt sjöngs ”Ja må hon leva” och en glad somrig redaktion stod där i dörren med en  present och allt.. Naaaaaaaw, då blir man ju rörd. Sedan bjöds praktikanten, även kallad ”Patronskan”, på lunch utanför SVT. Grillat, efterrätt och sol. Perfekt avslutning. Min fina handledare tittade sedan in och gav mig en bok och ett häfte med journalistiska intervjuknep. Så gulligt! Mätt och nöjd så bjöd jag på jordgubbar och glass sedan. Tårta kändes degigt en perfekt sommardag.

Har nu städat upp efter mig och säger tack för denna gång. Ovärderlig kunskap man fått dessa veckor. TACK FÖR ALLT NI HAR LÄRT MIG!

https://www.youtube.com/watch?v=gDCiqWcV7NY

Trevlig sommar!

Julia Blomgren, J2

Torsdag 22 maj. Klockan är tre minuter i tio på kvällen. Jag sitter här med ett manus som jag bantat ner från sju till fyra sidor. Jag har tagit ett äpple från kulturredaktionens korg. Jag är utlåst från en studio. Och jag är hungrig så äpplet blir min vän.

Vad har jag då lyckats prestera under de här tio veckorna?

Hastar lite bakåt i nervbanorna till, är det frontalloben?och plockar upp några fragmentala minnesbilder. Reportage. Check. Här är ett av dem: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=416&artikel=5818833

Ringt. Spelat in. Klippt. Påat. Webbat. Fotat (fått uppdraget att fota alla MOT:s sommarprogram…Väldigt udda att fota en rikskänd fotograf). Redigerat. Telegrammat. Hämtat gäster. Läst in brev m.m.

Sedan har jag pratat med många människor. På produktionsservice har jag roats över deras internhumor. I hissen har jag träffat den intressantaste postleverantören någonsin. Uppfattat researchavdelningen som en guldgruva. Och i korridorerna har jag fått tips och småpratat, lyssnat på allt från hur Sveriges debattklimat är till hur det är att resa runt på den ukrainska landsbygden. Sedan har sett saker falla som jag trodde att jag skulle ro iland. Jag har hämtat kaffe och blivit serverad. Jag har varit på möten för att  landa på SR och SVT:s restauranger. Ibland har vi jagat food trucks. En gång skulle jag göra mig lustig och snubblade in i ett cykelställ med flera decimeters, meters blåmärken som påföljd.. Jag har tjyvrökt fast jag inte borde och tappat fokus som jag fångat upp. Har jobbat nätter, tagit sovmorgon, glömt passet, blivit insläppt. Har varit i Paris också. Åh, kom på att jag glömt hemnycklarna någon annanstans. Fint att någon kommer och lämnar dem sedan.

Annars så värmer solen fint på innergården om dagarna, men oftast har jag inte sett röken av den och föresten blir det olidligt varmt inomhus. Tänker på er som sommarjobbar sedan.

När jag får tid ska jag skriva en katekes:)

Julia Bomgren, J2

Måndag 19 maj. Sista veckan på Människor och tro (MOT) i P1 på Sveriges radio. Jag sitter här med ett reportage som snarare är ett slags tidsdokument. Sådant tar tid. Första utkastet på radiomanuset ändras nu. På våning tre har jag hittat ett litet syrefattigt radiobås som jag trivs utmärkt med. Här kan kan man sitta och jobba i lugn och ro som en annan liten radioräv. Nyss var jag uppe på redaktionen där en av mina kollegor kröp under skrivbordet för att ta en bild lilla mig. Det är laganda det.

Jag har lärt mig så otroligt mycket under den här tiden. Så sjukt mycket. Och med tiden inser jag också hur mycket mer jag har att lära. Första veckan som ett darrande asplöv, rädd för att göra fel med ständiga tankar på att göra rätt och göra bra. Duger man? Och så kan det ju kännas för de flesta med nya jobb. Med tiden och lite mer rutin så funkar det bättre och det är verkligen helt otroligt kul att få jobba på MOT! Och att få vara en del av samhällsredaktionen på våning sex bland alla erfarna journalister! Ja, värdeladdade ord platsar här. Wow! Men nu måste jag verkligen fortsätta jobba. So long…

Julia Blomgren, J2